Nu är vi inflyttade i vårt lilla radhus. Lotus (vår dvärgtax) trivs mycket bättre!

Allt har naturligtvis inte varit helt smärtfritt. Min son är 1 månad och jag var på vårdcentralen idag för att få behandling för förlossningsdepression. Nu har vi en  game plan och kan ta oss vidare. Min sambo är fortsatt hemma och vi stöttar varandra genom det här. En sak är säker och det är att förlossningsdepression är sjukt mycket vanligare än vad folk tror men ingen snackar ju om det.

Lillpluttens mage är fortfarande lite racklig. Han blir hård i magen så fort han inte får laktulos. Det kan ibland vara så tills de blir äldre och då får man ta det för vad det är.

Dopet är i alla fall bokat i maj. Det var lite diskussion kring vad syftet med dop egentligen är, men vi kom fram till att "jo men lite mysigt är det allt i alla fall". Sen är jag ingen pakethungrig människa som förväntar sig en lastbil full med doppresenter. Folk får ge det som de har lust och fantasi till eller så skippar de att ge nåt.